Elin Nilsson

Som kvinna får man bara ha en roll

Jämställdhet Permalink0

Jag läste det här inlägget av Ida Warg och känner att om medeltiden haft telefoner så hade den ringt nu och krävt att få sina värderingar tillbaka. Ida och hennes man Alexander Pärleros är nyblivna föräldrar. När Ida åker iväg själv 2,5 timmar för att fixa naglarna och shoppa så väller kommentarer in om att hon är en dålig mamma.
Menar människor ens allvar med det? 

Det värsta är att jag blir inte ens förvånad. För det här sättet att resonera handlar inte bara om mammor - utan om kvinnors roll överlag. Notera att jag skriver kvinnors roll och inte kvinnors roller. Jag ska förklara hur jag menar. 


Om vi tar exemplet med Ida och Alexander; ingen ifrågasätter att Alexander gör annat än att vara pappa, eftersom pappa-rollen är en av många roller han har. Han får fortfarande vara poddare, entreprenör, föreläsare och allt annat som han gör. Vilket ju är sunt och bra - ingen människa är bara en enda sak. Men när det gäller kvinnor så är det utrymmet betydligt snävare = har du blivit mamma så är det din identitet nu och ett bra tag framöver. 

Jag minns så väl för tre år sedan när partiledarna Annie Lööf och Ebba Busch Thor väntade barn i samma sväng som språkröret Gustav Fridolin. Vilka tror ni det var som fick frågor om hur det skulle gå att leda ett parti parallellt med att bli förälder? 

Och som sagt - detta gäller alla roller. 
Som kvinna blir man mer synad i kanterna och granskas så mycket hårdare. Eftersom det letas motsättningar som ogiltigförklarar det som kvinnor gör. 

Förra året fick jag min ADHD-diagnos ställd. En stor befrielse att äntligen få rätt förutsättningar med medicinering och förståelse till allt brus som är i huvudet. Kan skriva mer om de sakerna vid ett senare tillfälle. I alla fall så sa min mormor till mig, i all välmening så klart eftersom hon också vet hur kvinnor döms, att: ”Du behöver väl inte berätta i intervjuer eller skriva någonstans att du har ADHD? För då kanske människor tror att åsikter du uttryckt tidigare och saker du gjort politiskt är ett resultat av det…” 

Jag gjorde precis tvärt om. Skrev om det öppet, gjorde intervjuer, spelade in en podd-serie om det. Men ändå - jag förstår precis min mormors tanke. Jag är kvinna med en diagnos = jag blir min diagnos. Mikael Persbrant har berättat öppet om sin bipolära sjukdom och sitt missbruk i många stora medier. Han räknas fortfarande som en av våra främsta skådespelare. Ett geni. Och han är långt ifrån ensam bland männen om att få behålla alla sina roller som människa intakt - även om dessa inte alltid samspelar. 


Detsamma gäller för att uppfattas som seriös i sitt yrke. Män har ett större utrymme att vara roliga, dra en massa skämt på möten, att gå ut på helgerna eller på konferensfesten och bli svinpackade. Utan att bli ifrågasatta om de egentligen verkligen är så duktiga på sina jobb. Kvinnor kan så klart också vara roliga och supa sig fulla ibland. Men då måste vi också räkna med att det kan hända att vi kan anses som oseriösa. 

”Kanske hon är lite olämplig för det där chefsjobbet ändå? Det kan lätt spåra ur med henne har jag hört.” 

Ett annat politiskt exempel är Anna Kinberg Batra. 

En oerhört kompetent och erfaren politiker som valdes till Moderaternas partiledare i början av 2015. Och då fick hon svara på mängder av frågor och ta emot massor av kritik för ett skämt hon drog i valrörelsen 1998.
Förstår ni hur sjukt det faktiskt är? 

Ett skämt. 17 år tidigare. 

Man vill inte ens tro att det är sant när journalister på allvar drar upp det med henne. Och på allvar frågar henne om hon verkligen kan bli partiledare med ”den bakgrunden”. Hade samma sak hänt om hon var man? 
Nej verkligen inte. Det vågar jag påstå att jag vet helt säkert att det inte hade. 


Att kvinnor har ett så snävt utrymme i det sociala rummet blir också direkt skadlig. Den stora majoriteten av sexualbrott som män utsätter kvinnor för anmäls aldrig. Anledningen att många inte gör det är av rädsla att inte bli trodd. Jag skrev om just det, hur att få tillgång till en enda roll spelar in för hur samhället ser på våldtäkt, på Nyheter24 Debatt förra året. Citerat ur artikeln: 

”En kvinna som ofta går ut på nattklubbar, dricker mycket alkohol och har legat med många kan inte bli våldtagen. Hon har ju varit berusad och självmant följt med män hon inte känner. En minneslucka eller ett ångrat ligg återskapas av henne som en våldtäkt. 

En kvinna som har en psykisk sjukdom och inte alltid är i balans med sig själv kan inte bli våldtagen. Hon lider av vanföreställningar och har byggt upp falska minnen i sitt huvud. Eller så har den känslomässigt instabila kvinnan anmält någon av svartsjuka för att han inte vill vara med henne. 

Hon som pratar högt och skämtar mer än hon skrattar åt männens skämt. Hon som inte ber om ursäkt för sig själv. Om hon säger att hon blivit våldtagen så ljuger hon för att dra ytterligare uppmärksamhet till sig själv.” 

Den här synen på kvinnor är inte bara osund. Den är direkt farlig.
Jag tycker att Cissi Wallin beskrev så himla bra hur det är. Den här texten är från hennes Instagram: 

”En kvinna som står upp och inte viker = psykopat. En kvinna som inte hukar och ursäktar sig = häxa. En kvinna som inte kompromissar bort det som känns viktigt = manisk. En kvinna som inte inleder sin utläggning med att ursäkta att hon existerar = farlig. Om jag fått en krona för alla kreativa spekulationer kring mitt psyke. Kreativa hobbyteorier om mytomani, gränslöst bekräftelsebehov, sociopatiska drag pga adhd... En klassiker. Ett klassiskt tillvägagångssätt för att systematiskt ogiltigförklara och underminera vår kamp, den obekväma hon som står upp för något som skapar oreda. Som ruckar maktordningen. Men faktum är ju att oavsett psykiska besvär, diagnoser eller inte så blir ju kvinnor utsatta för övergrepp. Även ”galna” tjejer kan våldtas, hotas, trakasseras, undermineras. Hur galen jag, eller du än må vara befinner vi oss i ett patriarkat. Även kvinnliga ”galna psykopater” är utsatta. Våra röster kvävs oavsett hur friska eller sjuka vi är i huvudet.”
 

Ha de här sakerna i åtanke i er vardag. Reagera när ni hör någon försöka misstänkliggöra kvinnor. Och kom ihåg att ingen människa är bara en enda sak. Alla förtjänar ett stort utrymme, en trygg tillvaro och ett respektfullt bemötande i det sociala rummet. 

 
 
Kvinna som inte ber om ursäkt över att ta lika mycket plats som män. 
Till top